En internationell utblick: stort restaureringsprojekt i Tjechien har restaurerat 243 ha våtmark, 37 km diken och 4,5 km vattendrag life.npsumava.cz/en/2021/01/11/2020-restoration-season-overview/
2020 restoration season overview
Looking back to 2020 – a basic overview The year 2020 was non-standard in many aspects. Fortunately, the implementation of restoration measures in the field was […]
I Finland har de mätt vattentemperatur i Östersjön sedan 1927 "Vi har haft ett ökat medeltal på 2 grader sedan 1990, sett ur det långa perspektivet har det gått nästan spikrakt uppåt sedan dess. Även om den absoluta förändringen inte är så stor, innebär det ökad sannolikhet för feberfrossa."
Östersjön allt varmare”drabbas av feberfrossa”
Under stora delar av 2020 drabbades delar av Östersjön av utdragna värmeböljor, enligt ny data från forskningsstationen Tvärminne i Finland. Med klimatförändringarna blir värmeböljorna i haven både längre och mer intensiva. ”Östersjön är en känslig patient”, säger Alf Norkko, pr...
Biotopvård har effekt.
Fortsatt finns väldigt mycket att göra för att gynna fisken i de tre vattendragen och de har alla tre en enorm potential. Så sammanfattas rapporten från elfiskeundersökningen som gjorts i tre vattendrag i Kalmar under hösten 2020.
Flera projekt med åtgärder förbättra lek- och vandringsmöjligheter för fisk har genomförts i Kalmar kommun de senaste åren. Genom elfisket kan man bedöma status och naturvärde av en sträcka i ett vattendrag och utvärdera utfallet av olika vattenåtgärder.
Elfisket ger inte bara en god indikation på statusen hos fisken utan är ofta tydligt sammankopplat med andra biologiska värden.
Elfisket har genomförts på sex lokaler i vattendragen Ljungbyån, Hagbyån och Halltorpsån i Kalmar kommun under hösten 2020.
Resultatet visar att samtliga undersökta lokaler visar på en uppgång efter utförda biotopåtgärder. Trots låga vattenflöden ser man en uppgång av öring på flera platser. Biotopvården skapar bättre förutsättningar för fisken att klara av låga flöden.
Undersökningen visar att de tre vattendragen är mycket viktiga för öringen och en mängd andra fiskarter. Fler åtgärder behövs dock i samtliga vattendrag och fokus bör ligga på fungerande fiskvägar för både upp- och nedströms vandring.
Hela rapporten finns att läsa här:
media.vattensamling.se/2019/10/Elfisken-i-Kalmar-kommun-2020_version2.pdf
Äger du torvmark med granskog? Och har du granbarkborreangrepp? Då har du världens bäste förutsättnignar at anlägga en våtmark och gö en stor insats för klimatet och vattnet. Bli inspirerad av denna filmen. Ta kontakt med din kommun att få hjälp. Sök LONA-bidrag för att projektera en våtmark på din mark. Nästa omgång att söka LONA-bidrag slutar sista november!
Våtmark - från dröm till verklighet
Den här filmen visar hur vi planerat, anlagt och slutligen haft mycket glädje av en våtmark på familjens gård i det sydsvenska skogslandskapet. Filmen, och v...
Skydda våra vikar
Grunda vikar som är skyddade från vågor och erosion med mer stillastående vatten som värms upp är viktiga miljöer för så väl växter som fiskar och andra djur. Gäddan är ett exempel på en fisk som trivs i dessa vikar. Gäddan leker på grunda områden som värms upp fort på våren. De vill också ha någon form av växtlighet som romkornen kan fästa vid. Många ytor som översvämmas på våren har dikats ut för att få mer jordbruksmark, vilket har gjort det svårt för gäddan att hitta lämpliga platser för sin lek. Även vassen är en viktig miljö för gäddan och den fyller har flera viktiga funktioner i ekosystemet. Växtligheten påverkar hur vattnet rör sig och vassen binder sediment och motverkar på så sätt erosion. Växter och alger erbjuder en bra miljö för många smådjur, och man kan hitta djur som lever nergrävda i de mjuka bottnarna, ovanpå bottnarna eller bland vegetationen. Fiskar använder bottnarna och växterna som skafferi, och hittar många olika slags smådjur att livnära sig på. Fiskarna och smådjuren lockar till sig fåglar, som söker föda eller vilar i de skyddade vikarna.
Här kan du läsa mer om våra viktiga vikar: www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb5932421b99/1542889895766/skydda_och_varda_vara_viktiga_vikar_web.pdf
www.havet.nu/livet/livsmiljoer/grunda-mjuka-bottnar
Båtbottenfärger
TBT var förr en vanlig och effektiv biocid i båtbottenfärger. Tributyltenn, TBT är extremt giftigt för de flesta vattenlevande organismer och är numera helt förbjudet i båtbottenfärger. För fritidsbåtar har det varit förbjudet ända sedan 1989 men ändå visar mätningar fortfarande höga halter av TBT. Det är inte bara förbjudet att applicera bottenfärger som innehåller TBT, utan det får inte alls förekomma på skroven. En båt med gammal färg som innehåller TBT ska saneras eller målas med spärrfärg. Det råder dock osäkerheter kring spärrfärgernas effekt mot läckage av TBT.
Det är viktigt att komma ihåg att även om båtbottenfärgen är godkänd, innebär det inte att färgen är miljövänlig. Färgerna kan innehålla giftiga ämnen som koppar, irgarol, isotiazolin och zinkpyrition. De är mycket giftiga för livet i vattnet och kan också vara hälsoskadliga. Reglerna för båtbottenfärger har skärpts allt mer och de giftiga ämnena kommer i framtiden att fasas ut. Det är olika regler på väst- och ostkusten eftersom salt vatten ger mer påväxt på båtar.
På transportstyrelse kan man läsa om vilka regler som gäller för båtbottenfärger: www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/regler-om-batbottenfarg/
Regler om båtbottenfärg - Transportstyrelsen
Varje år målas det på ca 700 000 liter båtbottenfärg påfritidsbåtar i Sverige. De mest använda aktiva substanserna i båtbottenfärg är olika kopparbaserade ämnen. Dessa substanser läcker ut och sprids i våra vatten.
Fritidsbåtars påverkan på våra kustmiljöer
Grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. De har ofta en rik bottenvegetation och är viktiga uppväxtmiljöer för flera fiskarter. Samtidigt är trycket på dessa miljöer stort. Vi människor vistas gärna nära havet och det är många som vill nyttja kusten. Genom strandexploatering, hög näringsbelastning och fiske påverkas dessa miljöer negativt, vilket kan få långtgående effekter på kustens ekosystem och ekosystemtjänster. Strandnära byggande visar på en fortsatt ökad fragmentering av strandlinjen, där påverkanstrycket är som högst för de riktigt grunda vattenområdena, och avtar ut mot djupare vatten. Ofta medför strandnära bebyggelse även en ökning av annan påverkan såsom byggande av bryggor, båttrafik, muddring och strandmodifieringar.
Bryggor skuggar botten vilket är ett problem för viktig bottenvegetation som blir skuggad och får svårt att växa. Pålade bryggor eller specialbryggor som släpper igenom ljus, båtförvaring på land och bryggor som placeras i nord-sydlig riktning är något bättre för växterna. Kättingar på flytbryggor medför skav mot botten, agerar vågbrytare och skapar tryckvågor som ändrar förutsättningarna för växt-och djurliv.
Vill du läsa mer om fritidsbåtars påverkan på våra kustområden kan du läsa havsmiljöinstitutets rapport här: havsmiljo.se/media/fritidsbatars_miljopaverkan.pdf
Söndagen den 27 september 2020 anordnades en informationsträff ute på Revsudden. Det var vattenråden tillsammans med Kalmar kommun, LNU och SVOIF som bjöd in boende i närområdet för att berätta om provtagningen som gjorts i Snärjebäcken och i dragsviken, om hur vi ska skydda och vårda våra viktiga vikar samt om en giftfri trädgård. Det informerades även om en ny båtbottentvätt, om giftfri båtbotten och om fritidsbåtars påverkan på grunda havsvikar. Det presenterades också en karta med genomförda, pågående och planerade åtgärder för att få en bättre vattenstatus i vattendrag och vikar. Dagen avslutades med en tipspromenad med en del kluriga frågor.
Länk till kartan: vattensamling-kalmar.carto.com/viz/ac9d9c37-6b98-478b-83a8-0496eb44895e/public_map
Åtgärde Snärjebäcken, Torsbäcken Drag
Map created by renate foks in CARTO
Vatten är liv... och konstig.. och utomjordisk.
Vi är vatten-samling 🙂
This is a Facebook demo page created by plugin automatically. Please do not delete to make the plugin work properly.